2013-11-09 01.31.13 pm

2020

Hej! 
I detta inlägg (som först publicerates i "Gässtugan" på bready.se) skriver vi om våra tankar om säkerhet i, och kring ditt fordon. I synnerhet kopplat till att vara förberedd på oförtusedda händelser och olyckor som kan inträffa i samband med att du kör bil till vardags och i samband med längre fordonsburna semesterresor osv. 


I vår verksamhet använder vi ju fordon på ett eller annat vis i samband med de flesta aktiviteter vi bedriver. Och även om förberedelsenivån må skilja sig en aning när det handlar om en expeditionsliknande långresa kontra vardagens pendlande till arbetet så anser vi att en grundläggande lägstanivå av viss medförd utrustning är av största vikt.

Precis som att ett reservhjul, domkraft och varningstriangel ingår i bilens standardutrustning så har man en oerhörd fördel om man kan utrusta sitt fordon för att kunna hantera även andra uppkomna situationer än bara en punktering.  

Utan att gå in för mycket på exakt vilka prylar du behöver (vilket är högst individuellt och starkt kopplat till andra faktorer som avstånd mellan arbete och bostad, vart i landet du bor, hur din livsstil ser ut i övrigt osv osv) så tar vi här upp några grundläggande principiella faktorer, vissa som ofta glöms bort, för att förhoppningsvis kunna väcka några egna idéer till hur du kan utrusta din bil. Utan att det på något sätt ska bli någon form av zombie-överlevnads-monster-bil… 


På fötterna 
Något som ofta förbises är vad du har på fötterna när du kör bil. I händelse av att din bil havererar, eller att du av annan orsak måste överge ditt fordon och fortsätta till fots så blir det ju ganska viktigt att du faktiskt har skor som du klarar av att gå i. Kanske en längre sträcka, kanske i kyla och hårt väder. Kanske med hyfsat tung packning.  
Om du som exempel har ett arbete som kräver en viss typ av klädsel och skor som är mindre lämpliga för förflyttning till fots kan det vara en god idé att ha ett par smidigare skor eller kängor i bilen (och så klart andra kläder för rådande klimat och säsong).  
Vad gäller typ av skor så föredrar vi lätta och smidiga skor eller kängor. Gärna med tunn och flexibel sula som fortfarande ger ett adekvat skydd, men inte bygger in felaktiga rörelsemönster i steget eller begränsar fotens rörlighet. Detta gör att vi känner underlaget, får bättre balans och därmed kan röra oss snabbare, säkrare och mer effektivt!  


Sjukvårdsberedskap 
Vilken typ av sjukvårdsutrustning du medför beror så klart på vad du själv är trygg med att hantera och vilken kunskap/utbildningsståndpunkt du besitter. Men även om du inte är sjukvårdsutbildad överhuvudtaget kan det trots det vara en vinst i att medföra viss utrustning som du själv kanske inte behärskar. Du kanske hamnar i en situation där det finns andra som har mer kunskap, så att kunna bistå med mer utrustning kan vara avgörande för att rädda liv.  
 
Bilens ordinarie sjukvårdskit brukar sällan innehålla mer än några plåster, tejp och några enklare första förband, så komplettera gärna detta med materiel för att kunna förhindra nedkylning. T.ex mylarfilt, yllefiltar, varm jacka/tröja, mössa mm och eventuellt någon form av aktiv värmekälla såsom en självvärmande sjukvårdsfilt.  
Utöver det är det av yttersta vikt att snabbt kunna stoppa katastrofala blödningar, så någon form av tourniquet och/eller dauerlinda samt hemostatiska (blodstillande) förband är något som vi förespråkar att i princip alltid ha nära gripbart. Så förvara gärna dessa där de lätt kan nås från både förarplats och passagerarplats. Även om bilen ligger på taket och du hänger fast  upp och ned i säkerhetsbältet… 

Slutligen vill vi även ha förmåga att säkerställa fria luftvägar och andning. Den mer avancerade användaren kan här med fördel medföra dekompressionsnålaroch s.k chest seals samt svalgtuber ("näskantarell"), men här är en adekvat utbildning ett absolut krav för att använda denna utrustning, i synnerhet vad gäller den förstnämnda.  


Medförd beredskapsutrustning:

Skydd mot kyla 
När vi kommer till övrig bra-att-ha-utrustning så vill vi som ett minimum alltid ha möjlighet att skydda oss mot väder och vind, och då framförallt kyla. Hur mycket och vilken typ av sådan utrustning som behövs beror så klart på tid på året, och återigen var i landet du bor. Det kanske inte är nödvändigt att medföra en sovsäck som klarar -17°C mitt i sommaren för dig som bor i södra Sverige, men att ha med en liten packsäck med kläder som står emot väta och har viss isolerande förmåga är något som kan vara av avgörande betydelse för din räddning/självräddning.  
Så även någon form av utrustning för att snabbt kunna konstruera ett väderskydd eller bivack, som t.ex en tarp eller en vindsäck. Viktigt här är att anpassa storleken till antal individer som vanligen färdas i fordonet.  
Vår princip är att alltid ha utrustning med som möjliggör att vi klarar minst en natt i det fria utan att frysa ihjäl… därav kan även en sovsäck eller filt anpassad för säsongen samt ett lättare liggunderlag vara värda sin vikt i guld.  

Kommunikation 
Utöver skydd så vill vi även ha möjlighet att kommunicera och vid behov tillkalla hjälp. Mobiltelefonen är ju något som följer med överallt, men en powerbank, gärna med solcellsladdning och eventuellt en nödsändare av typen Spot eller Inreach kan vara en god investering om du ofta befinner dig långt bort från civilisationen. Ett par nödbloss och kanske t.om någon signalraket kan också komma väl till hands i samma syfte.  

Navigation 
Smartphoneappar och digitala hjälpmedel i all ära, de är ju trots allt väldigt effektiva när de fungerar, men när batterierna tagit slut/de har gått sönder/du har tappat bort dem så återstår endast karta och kompass. Ha kartor över de områden du vistas i eller planerar att besöka samt en tillförlitlig kompass. Och viktigast av allt, var väl förtrogen med hur du använder dem.  

Vatten/föda 
Även om vatten och framförallt mat kommer relativt långt ned i prioritetsordningen så vill vi även ha en viss beredskap även här. Framförallt för att alltid ha ett visst mått av garanterat födo-/vätskeintag till hands. Visst, vattenfilter och vattenbehållare gör att vi kan hitta och ordna drickbart vatten själva. Och mat går också att hitta i naturen. Alternativt är du på en plats där det går att inhandla mat och dryck.   
Men har vi tillgång till medförd näring så spar det både tid och energi. Dessutom gör det att vi kan hålla vår förmåga uppe längre och har ett par saker mindre att oroa oss för, åtminstone ett tag.  

Så enklare föda i form av protein- eller nötbars och kanske några portioner frystorkat tillsammans med en eller ett par vattenflaskor kan göra stor skillnad. Tänk bara på att den mat och vätska du förvarar i bilen kommer utsättas för kraftiga temperaturskillnader, både extrem värme på sommaren och sträng kyla på vintern. Rotera därför både mat och vatten ofta, och välj t.ex frystorkad eller egenhändigt lufttorkad mat framför t.ex mjukkonserver.  
Det behöver nog knappast nämnas, men självklart behövs även kokkärl samt ett mindre och lättare fältkök av någon typ för att kunna tillreda din medhavda nödmat. Gärna ett lätt gasolkök eller kanske ett ihopfällbart litet kvistbrännarkök (“hobo stove”).  

Slutligen, för att elda kvistar eller tända ett gasolkök behövs ju så klart också verktyg för detta! Vi har alltid med tändstål och t.ex tamponger eller torktumlarludd för att underlätta antändningen, men ett par tändare och/eller stormtändstickor är inte fel att packa med heller. Man behöver ju inte göra det svårare för sig än nödvändigt! Med det sagt så kan det inte nog påpekas hur viktig förmågan att göra upp eld i olika (läs: kalla, fuktiga och blåsiga) förhållanden är. Detta går ju naturligtvis även in i principerna för skydd mot kyla. Så öva öva öva!  

Förflyttning/transport 
Att medföra utrustning och förnödenheter enligt ovan i sitt fordon medför ju så klart en stor fördel vad gäller förberedelse inför oförutsetta händelser och nödsituationer. Men värt att överväga är också balansgången mellan att inte bli “nedtyngd” av för mycket prylar som tar upp för stor plats i bilen kontra att medföra rätt mängd, och korrekt anpassad utrustning för hur just din livsstil och dina vardagliga transporter ser ut.  
Vi föredrar att packa den fordonsburna utrustningen på ett modulärt sätt som gör att det blir enkelt att flytta hela, eller delar av utrustningen mellan fordon. 

Vi gillar även att ha vår utrustning packad i en hardcase eller liknande, som gör att fordonskitet kan ligga längst ner i bagageutrymmet när vi lastar andra vardagliga saker såsom matkassar, barnvagnar, cyklar ovanpå utan att ta skada.  
Den uppenbara nackdelen med en hardcase är att den blir ganska otymplig att släpa på i det fall att du tvingas överge ditt fordon, men ändå vill ha med din utrustning. Så glöm inte att även packa ned en lätt, komprimerbar ryggsäck i väskan alternativt att ha lite plats över i din vardagsryggsäck för att packa med väsentlig utrustning från ditt fordonskit.  

Stanna kvar eller lämna fordonet 
Slutligen kommer vi till den stora frågan när det är läge att stanna kvar i eller vid din bil, alternativt lämna den för att söka hjälp på egen hand. Vad du väljer att göra beror så klart till stor del vilken typ av situation du hamnat i, men oavsett vilket så vidta inga förhastade åtgärder utan se till att fatta ett informerat beslut där du sakligt vägt fördelar och nackdelar.  

I vissa fall kan det så klart vara livsavgörande att du kommer ut ur fordonet snabbt, om det till exempel handlar om en bilolycka där du eller någon passagerare eller medtrafikant är skadad och behöver vård, eller att bilen i sig utgör en skaderisk.  
Men i andra fall, om du exempelvis glidit av vägbanan i halt vinterväglag och kyla där fordonet är hyfsat intakt (och det inte står placerat på ett sätt som medför risk för påkörning av andra trafikanter) så utgör ju faktiskt bilen i sig ett väldigt gott skydd mot väder och vind som blir en värdefull resurs för din överlevnad.  

Andra lägen som kan innebära att du behöver överge ditt fordon kan vara när du inte kan förvänta dig hjälp inom en rimlig tidshorisont (direkt kopplat till hur mycket proviant och resurser du har med dig i bilen) och istället behöver förflytta dig till en bättre plats där du har möjlighet att påkalla uppmärksamhet. Det kan även vara att du kanske behöver ta dig vidare utan ditt fordon för att leta upp resurser, alltifrån till att försöka få tag i bränsle till att hitta vatten och mat för att säkra din överlevnad.  

Så gör upp en plan utifrån vilka förutsättningar du har samt vilka omständigheter som råder, följ planen men var inte främmande för att omvärdera ditt läge och utforma en ny plan allteftersom du verkställer din initiala planläggning om läget förändras. Vilket det så ofta kan göra i situationer när saker och ting ställs på sin spets. 

Och som slutord; glöm INTE bort att öva med din utrustning samt testa dina planer, gärna under tillämpade former. Du kan ha all utrustning i världen, men den är inte värd mycket om du saknar kunskap och praktisk erfarenhet i hur du hanterar den och vad du som individ klarar av!   

Jonas & Anton 
Nordic Overland 
 

Läs hela inlägget »

Här kommer tredje och sista delen av artikelserien på temat räddning & kommunikation. Även denna del är baserat på ett utdrag från vår distansbaserade utbildning "Överlevnad - Grunder". (Vår 3-dagars överlevnadsutbildning kommer igen till hösten, och här kan du läsa mer om den).
Artikelserien berör ämnet kommunikation i krissammanhang samt olika metoder för hur du kan tillkalla hjälp om du befinner utanför mobiltäckning och hamnat i någon form av nödsituation.


I denna sista delen går vi igenom just informationsinhämtning och kommunikation i samband med någon form av samhällskris av lite mer allvarlig karaktär, t.ex när det föreligger störningar i både el- och kommunikationsnät. 

Innan själv artikeln vill vi passa på igen att lyfta vår Facebook-grupp, Nordic Overland Adventure Club. Tanken med den är bl.a att arrangera spontana miniäventyr, oftast med utgångspunkt i Stenungsundsområdet. Hittills sedan årsskiftet har vi ännu inte hunnit med några aktiviteter, men nu när våren är i annalkande så planerar vi att komma igång igen, med lite mer fokus på familjevänliga utflykter där även de lite mindre barnen kan vara med! 


Nu följer artikeln! 


I samband med en större kris, olycka eller naturkatastrof är det viktigt att du kan ta till dig kontinuerlig information för att få reda på vad som händer och vilka råd som myndigheter och andra organisationer förmedlar till allmänheten. I dessa fall gäller i första hand att lyssna på din lokala P4-kanal (Sveriges Radio P4). Via sändningarna kommer du få värdefull information om vad som pågår, var du t.ex kan hämta vatten, lokala väderprognoser, om eventuell evakuering är nödvändig samt vart du kan bege dig i de fall du behöver hjälp.

Så för att kunna lyssna på radiosändningarna behöver du naturligtvis en radio. Problemet som uppstår om det samtidigt som krisen pågår också råder strömavbrott är ju att din vanliga radiomottagare inte kommer fungera. Ett alternativ är att lyssna via bilradion, men också en gammaldags transistorradio fungerar. Du kan också inhandla en liten radio som med fördel kan drivas både av solceller samt via dynamo för att kunna alstra tillräckligt med ström för att ta emot sändningar. Vissa av dessa har även USB-uttag för att samtidigt kunna ladda t.ex din mobiltelefon.
För ytterligare information kan man också besöka www.krisinformation.se (så länge du har en fungerande dator/webläsare) samt ringa informationsnumret 113 13.

En god praxis är också att ha viktiga telefonnummer till dina anhöriga samt lokala myndigheter och organisationer nedskrivna på ett papper som du t.ex förvarar i anslutning till dina kommunikationsmedel, samt gärna laddade powerbanks och/eller solcellsladdare för att kunna ladda din elektroniska kommunikationsutrustning. Ha dock i åtanke att när större katastrofer sker kommer så gott som undantagslöst mobilnäten vara kraftigt överbelastade, åtminstone lokalt, varför mobiltelefonen blir ett osäkert kommunikationsmedel.
I övrigt kan ett smidigt sätt att kommunicera med familjemedlemmar och vänner i närheten vara med hjälp av “walkie-talkies”, alltså licensfria radiosändare (s.k PMR - Privat Mobil Radio). I synnerhet i samband med gemensamma förflyttningar och evakuering.

Om det å andra sidan råder normalläge i riket, men att du istället har hamnat i en nöd- eller överlevnadssituation, t.ex i samband med vildmarksäventyr så kan det förvisso vara bra att kunna ta emot information via radiosändningar, men det ger ju föga nytta för att kunna påkalla hjälp.

Här behöver du alltså utrustning för att kunna sända nödmeddelanden. Mobiltelefon är förstås det som du kanske har närmast till hands, men på många platser i vårt avlånga land saknas täckning och mobiltelefonen blir därmed obrukbar. En PMR är heller inte till stor hjälp då den oftast bara har en räckvidd på någon/några kilometer. Då har vi istället amatörradio som ett bättre alternativ, även om den kräver licens för att få brukas.

Men för att kunna sända nödmeddelanden till myndigheter och räddningsorganisationer finns andra lösningar via små elektroniska sändare som bygger på satellitkommunikation. Spot och Garmin Inreach är två vanligt förekommande system som har i stort sett global täckning. Fördelen med dessa apparater är att de ofta har lång batteritid i stand-byläge, och att vissa modeller har flera andra användbara funktioner som bl.a navigering och satellitbaserad kommunikation via textmeddelanden, samt möjlighet till kommunikation via parkoppling med din smartphone.
Trots att driftsäkerheten är hög och att funktionen i sig får anses vara väldigt tillförlitlig när det gäller att sända nödmeddelanden från dessa tekniska hjälpmedel, så är de just det, -hjälpmedel. 

Med andra ord bör dessa ses som ett komplement och ett extra säkerhetslager till din nödkommunikationsplan. Inte något att förlita sig på till fullo. Som med all annan teknisk apparatur är även dessa beroende av el för att fungera. Även tillsammans med kompletterande batteripack och t.om solceller för att ge ström när batteriet är slut så kan mycket annat gå fel som leder till att funktionen upphör.

Så en grundförmåga i nödkommunikation genom improviserade, teknikoberoende metoder (signaleld mm) samt kunskaper om hur du på bästa sätt tillkallar och söker upp hjälp är av yttersta vikt för att säkerställa din räddning i samband med en nödsituation. Med det sagt vill vi inte på något sätt förringa betydelsen av t.ex en satellitbaserad nödsändare, det är ett ypperligt hjälpmedel som helt klart bör ingå som en del i utrustningen. I synnerhet i samband med längre och mer avlägsna resor/expeditioner. Dock bör man vara medveten om dess begränsningar och ta höjd för dessa genom adekvata alternativa metoder.

Detta var alltså slutet på artikelserien om kommunikation & räddning. Skriv gärna en kommentar med egna tankar kring ämnet, eller ifall det dykt upp några frågor eller funderingar!

//Jonas & Anton
Nordic Overland

Läs hela inlägget »

Här följer del 2 av artikelserien på temat räddning & kommunikation. Även denna del är baserat på ett utdrag från vår distansbaserade utbildning "Överlevnad - Grunder"
Artikelserien berör ämnet kommunikation i krissammanhang samt olika metoder för hur du kan tillkalla hjälp om du befinner utanför mobiltäckning och hamnat i någon form av nödsituation.
I denna del går vi igenom hur du kan använda en signalspegel, nödraketer/nödbloss samt en s.k buzz-saw för att tillkalla hjälp när du behöver undsättning. Längst ner i artikeln finns ett kort videoklipp där vi sammanfattar artikeln och även visar hur metoderna går tillväga. 


I övrigt så slår vi ytterligare ett slag för vår Facebook-grupp, Nordic Overland Adventure Club. Tanken med den är bl.a att arrangera spontana miniäventyr, oftast med utgångspunkt i Stenungsundsområdet. Hittills under senhösten 2019 har vi hunnit med två aktiviteter i form av pannlampslöpning i skogen respektive sprintträning på stranden med avslutande kallbad!

Under våren kommer fler aktiviteter med lite mer familjefokus där alla kan vara med. Självklart är det helt gratis för alla! 
Så gå gärna med i gruppen på FB och håll utkik inför kommande äventyr!

Dessutom så har vi satt ett preliminärt datum för vår helgkurs, Överlevnad - Vildmark till helgen v.14, 3-5 april. Redan nu kan du anmäla ditt intresse (ej bindande) genom att skicka ett mail till oss eller fylla i formuläret via länken ovan. 

Nu till artikeln! 



Signalspegel

Så går vi vidare till hur du kan använda signalspegeln för att påkalla uppmärksamhet och bli upptäckt.
En signalspegel är ett utmärkt hjälpmedel för att signalera via ljus till farkoster och människor. Reflektionerna blir till en kraftig, koncentrerad stjärna av ljus som syns tydligt, även på väldigt långa avstånd. Och rätt använd så blir den lätt att upptäcka och tolka som en nödsignal.
Därav finns ingen anledning att inte ha en signalspegel i sitt nödkit, trots dess uppenbara begränsningar i att den kräver solljus för att fungera.

I huvudsak finns två metoder för att använda signalspegeln. Vilken du väljer avgörs om du har t.ex ett flygplan, eller ett fartyg inom synhåll och vill försöka signalera detta, eller om du inte ser något tecken på aktivitet men vill försöka påkalla uppmärksamhet ändå i det fall att någon skulle upptäcka dig.
I det senare fallet fångar du upp solljuset med spegeln och helt enkelt sveper solkatten fram och tillbaka över horisonten och hoppas på upptäckt.

Om du istället ser ett objekt du vill signalera till så fånga först upp ljuset och reflektera det mot ett föremål i din närhet, framför dig. Därefter för du upp spegeln mot ögat och tittar genom det hål som finns mitt i spegeln. Vinkla sedan spegeln mot solen tills du ser en liten ljusprick som samlas inuti hålet, fortsätt genom att rikta ljuspricken mot det objekt du vill signalera till. Tillse att du kan se ljuspricken i hålet samtidigt som du ser objektet bakom ljuspricken. För att förstärka effekten kan du röra spegeln något fram och tillbaka upp och ned, eller i sidled för att skapa en blinkande effekt.
När du är säker på att objektet har observerat din position, avbryt signaleringen i syfte att inte orsaka bländning. Men var redo att återuppta signaleringen ifall du pånytt behöver påvisa din lokalisering, eller övergå till andra former av signalering som till exempel genom att vifta med ett färgglatt föremål, tända ett nödbloss eller liknande.

Slutligen gällande signalspegel så är det fullt möjligt att sända detaljerade meddelande via morsekod, men i syfte att bli räddad är det inte nödvändigt, även om det välkända S.O.S via morse (3 korta, 3 långa, 3 korta signaler i följd) inte kan misstolkas så räcker det att om möjligt använda sig av den internationellt erkända nödsignalen, 3 snabba “blink” i tät följd.
Men med största sannolikhet så kommer ett tydligt blinkande, oavsett ordningsföljd eller kod medföra någon form av reaktion, eller i sämsta fall kanske bara väcka nyfikenhet. Vilket förhoppningsvis leder till att du blir uppmärksammad och därmed undsatt.


Nödraketer/nödbloss
Bland övriga hjälpmedel för att påkalla uppmärksamhet och tillkännage din lokalisering har vi nödraketer och nödbloss.

Även om en nödraket syns på långa avstånd då den skjuts upp till hög höjd och sakta dalar ned till marken med hjälp av en liten fallskärm så har den vissa begränsningar. Däribland att den faktiskt är effektiv under förhållandevis kort tid, och för att uppnå avsedd verkan så måste den ju naturligtvis bli uppmärksammad av någon.
Och chansen till att bli sedd ökar så klart om du kan skjuta upp en nödraket vid rätt tillfälle, t.ex när du ser och/eller hör en flygfarkost passera, eller en båt/fartyg om du befinner dig vid kusten.
Att skjuta upp en nödraket “på måfå” när du befinner dig långt utanför civilisation och bebyggelse, och hoppas på att bli hittad innebär oftast en något överdriven optimism, och inte minst ett onödigt slösande på ett värdefullt hjälpmedel. Chansen att någon ser den är så klart väldigt liten, om du inte råkar känna till att folk aktivt söker efter dig i närheten av det område du befinner dig i.
Så nödraketer används bäst i samband med att du uppfattar förbipasserande farkoster, eller på annat sätt vet att det finns människor i närheten som kan ha möjlighet att upptäcka signalen.

Vad gäller nödbloss så är detta en typ av handhållen nödraket som avger starkt ljus under en kortare tid. Nödblossen är ju därför än mer begränsade än vad en nödraket är som kan skjutas upp i luften. De används i första hand för signalering där du vill påkalla uppmärksamhet och tillkännage din plats i de fall du nästan är helt säker på att det finns människor i närheten, eller t.ex lågt flygande helikoptrar och flygplan som aktivt söker efter dig och med hjälp av nödblosset kommer kunna se vart du befinner dig.

Trots begränsningen så är nödbloss ändå ett verktyg som ofta kan vara värt att ha med. Det är ju nämligen en säker källa till eld, som med rätt förberedelser kan hjälpa dig tända en värmande brasa även under mycket svåra (läs: fuktiga) förhållanden. Så då nödblossen tjänar fler än ett syfte motiverar det oftast att de följer med i packningen. I synnerhet när det gäller lite längre expeditionsliknande resor som tar dig långt utanför civilisationens gränser.


Buzz-saw
En annan variant för att likt nödblosset påkalla uppmärksamhet på medellånga till kortare avstånd är att använda sig av en så kallad buzz-saw. Buzz-saw är ett militärt vedertaget sätt att signalera i samband med t.ex link-ups med egna förband eller med sökpatruller då du eller din enhet tvingats till flykt.

En buzz-saw består av en cyalumestav (“chem light”, eller kemisk lysstav) som du i ena änden knyter fast ett ca 1 meter långt snöre. Efter att ha aktiverat lysstaven skapar du sedan en stor cirkel av ljus genom att hålla i snörändan och snurra lysstaven framför dig. Ljuscirkeln syns väldigt väl på långa avstånd i mörker, och är oerhört effektiv för att påvisa din position.

I filmklippet nedan ser du en kort förevisning av signalspegeln samt buzz-saw.

Läs hela inlägget »