Krisberedskap 

Vi fortsätter på temat krisberedskap med ett litet bredare perspektiv än det från vårt förra blogginlägg som var kopplat till dina dagliga transporter. Har du missat det så läs gärna det först. Du hittar inlägget HÄR. 

Texten nedan är ett utdrag från den modul som handlar om just krisberedskap i vår kommande distansbaserade utbildning Grunder Överlevnad - Online. Kursen kommer vara ett obligatoriskt förkunskapskrav inför våra ordinarie överlevnadsutbildningar; Överlevnad - Vildmark respektive Överlevnad - Kallt väder, dock är datum för publicering ännu inte satt då kursen i skrivande stund fortfarande är under utveckling, men vårt mål är att ha den klar för lansering under tidig vår, 2019. Med det sagt så lämna gärna önskemål via kommentarsfältet längst ner på sidan på vad du skulle vilja lära dig mer om gällande överlevnad i nordisk vildmark och andra relaterade ämnesområden. 


Här följer utdraget från kursmodulen Krisberedskap: 

Utöver vad vi redan gått igenom kopplat till utrustning du bär med dig dagligen samt har tillgänglig genom din “bug-out-bag”/72h-packning så kan du ytterligare höja din beredskap på oförutsedda händelser såsom t.ex långvariga strömavbrott, vattenbrist/torka, naturkatastrofer eller t.om skymningsläge och krig genom att se till att du har ett överskott av vissa förbrukningsvaror, mat osv i ditt hem.
Utöver det är det också en god idé att skapa ett mentalt överskott genom rutiner och andra förberedelser för dig och din familj i samband med t.ex en kris när normala kommunikationsmedel kan vara utslagna.

När det gäller mat, vatten, bränsle och andra förnödenheter som behövs för att upprätthålla dina basala mänskliga behov samt viss komfort så rekommenderar MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) att du ska kunna klara dig utan hjälp utifrån i minst 72 timmar.

I det fall att samhället är svårt ansträngt till följd av en eller flera allvarliga störningar eller händelser, så kan man inte kallt räkna med att få hjälp precis när man behöver det. Och då det ligger i denna typ av händelsers karaktär att det oftast är extremt svårt att förutse bland annat hur långvariga de kommer att bli, så anser vi att 72 timmar är i absolut kortaste laget. Ett mer gynnsamt utgångsläge har du om du istället utgår från att du ska kunna klara dig i minst en vecka, men kanske ännu hellre en månad helt utan hjälp från myndigheter, krisstödsorganisationer och fungerande infrastruktur kopplat till mat-, vatten- och bränsleförsörjning.

En väldigt stor påverkande faktor i det hela är hur din boendesituation ser ut. Bor du till exempel ii lägenhet i stan så kommer det med största säkerhet innebära vissa svårigheter att kunna förrådsställa större mängder mat och förnödenheter. Dessutom kan det även föreligger en förhöjd risk för plundring och stölder i takt med att desperationen ökar bland lokalinvånare som kanske står helt utan förberedelser.
När det kommer till el, vatten, värme och avlopp är lägenhetsinnehavaren helt utelämnad till befintlig infrastruktur och kommer få svårt att “leva som vanligt” om dessa är utslagna.

Bor du i hus på landet, eller i villaområden medför det oftast bättre förvaringsmöjligheter och du kanske dessutom har bättre möjligheter till att hålla värmen i huset genom en befintlig braskamin eller öppen spis. El, vatten och avlopp kan fortfarande vara beroende av kommunal infrastruktur, och tillgången på mat kan här vara lika begränsad som för den som bor i en större stad, i de fall matvaruhandeln genom t.ex uteblivna transporter är kraftigt reducerad eller utslagen.
Men oavsett var du bor så bör du säkerställa att du och din familj kan verka självförsörjande under minst en veckas tid, helt utan yttre stöd, med allt vad det innebär.

Många av de bekvämligheter vi blivit vana med att omge oss av i vardagen kan vi klara oss alldeles utmärkt utan. Men utan de basala behoven (skydd, värme, vatten och mat) tillgodosedda kommer vi inte klara oss speciellt länge.

Så en god idé är att utgå från dessa fyra områden när du planerar dina beredskapslager. Listan kan förstås göras så gott som oändlig, men en bra grund är att förrådsställa vissa förnödenheter utifrån dessa kategorier. Ytterligare en bra strategi är att organisera och packa förrådsställd utrustning, mat, hygienartiklar osv så att de är snabbt gripbara och klara för transport i den händelse att du och din familj måste evakuera er bostad, t.ex i samband med en naturkatastrof eller liknande.
Det är inte mycket värt att ha hyllmeter av konserverad mat i förrådet om krisen kommer till dig, och du snabbt måste lämna utan att hinna packa ner dina förnödenheter.

Så även om du väljer att förvara stora mängder mat så ha gärna en del av detta, förslagsvis tillräckligt för samtliga familjemedlemmar för en vecka “på flykt”, förpackat på ett sätt så att det går snabbt att stuva i bilen om du och din familj måste överge bostaden. Notera att detta gäller utöver de nödransoner du eventuellt redan har i din BOB/72h-packning.

Så vad för utrustning och förnödenheter är då klokt att ha hemma?
Jo, vi kommer inte gå in på en detaljerad checklista här då variationerna är stora utifrån hur din boende- och familjesituation osv ser ut. Istället föreslår vi att du utgår från följande principer kopplat till respektive kategori;
Skydd/värme: Detta område kan vi dela in i ett antal underkategorier, däribland yttre skydd, förstärkning av befintligt skydd (läs: din bostad), personellt skydd samt aktiva respektive passiva värmesystem.

Om vi börjar med passiva respektive aktiva system för att skapa eller upprätthålla värme så har vi ju de aktiva med t.ex eldstad/kamin, gasolvärmare, kemiska värmeelement och övriga sätt som “nyproducerar” värme. Passiva system blir ju istället de saker som bidrar till att isolera redan befintlig temperatur, förhindra ytterligare nedkylning osv. Där har vi naturligtvis filtar, sovsäckar, klädesplagg, liggunderlag och annan liknande materiel.

För att skapa ett så komplett värmeskydd som möjligt är det så klart av yttersta vikt att man har en kombination av dessa. En gedigen värmekälla som t.ex en braskamin är inte mycket värd om värmen som alstras omedelbart läcker ut på grund av undermåliga passiva isolerande system. Likaledes så kräver passiva värmesystem någon form av aktiv värmekälla (t.ex din kropp) för att luften materialet binder ska kunna värmas upp och behållas under en viss tid.  

Vidare till yttre skydd; det mest uppenbara här är naturligtvis din befintliga bostad. Om du till exempel har tvingats lämna din bostad av olika skäl så blir detta område lite mer kritiskt att tillgodose. Det kan då röra sig om kanske din bil, ett tält, en tarp eller presenning, en nödbivack under en gran i skogen eller nedgrävd i en “quinze” (snöbivack). Oavsett vilket så blir detta din tillfälliga bostad där du för stunden befinner dig, och utgör således det yttre skyddet mot rådande klimat och väderlek.
Att detta skydd verkligen klarar att isolera dig, och kanske framförallt hålla dig torr och i lä från vind är av yttersta vikt. Utan ett tillräckligt gott skydd från svåra klimat kommer din situation väldigt snabbt bli kritisk, och t.om livshotande.

Rekommenderad utrustning för värme/skydd:
-Sovsäckar för de lägsta tänkbara temperaturområden du kan tänkas befinna dig i
-En relativt omfattande uppsättning filtar, med fördel i ylle
-Liggunderlag
-Värmeplagg (dunjackor, vattentäta skalplagg, mössa, handskar, halsdukar mm)
-Stort lager värmeljus/stearinljus
-Ved (om du har eldningsmöjligheter i din bostad)
-Gasolvärmare med gasol
-Fotogenlykta med bränsle och extra vekar
-Tändstickor samt tändare


Vatten
Vatten är ju som bekant synnerligen viktigt, och det kan i många fall vara svårt att föreställa sig en tillvaro där vatten inte längre kommer i samma ögonblick man vrider på kranen. I Sverige använder i genomsnitt varje person 140 liter vatten per dygn. Om vi utgår från att vårt normala vätskebehov är ca 2-3 liter/dygn så är det väldigt stora mängder som går åt till annat än vatten för att släcka törsten. Matlagning, diskning, tandborstning, toalettspolning, dusch, bad, tvätt, städ mm förbrukar alltså stora mängder vatten dagligen.

I den händelse att vår vattentillgång är kraftigt begränsad eller helt utslagen i samband med t.ex strömavbrott så blir det lätt att se att den förbrukning vi till vardags har, när allting fungerar som det ska, blir fullständigt ohållbar. Vi kommer inte ha lyxen att kunna använda så mycket vatten om elen och vattenförsörjningen är ur funktion.
Trots det så kommer vatten vara något av det vi behöver allra mest, omedelbart efter skydd mot kyla och klimat. Så det blir oerhört viktigt att ha en säkrad vattentillgång även ifall den kommunala försörjningen inte fungerar.
Dock kan vi ju såklart hoppas på att myndigheterna kommer tillgodose invånarnas vattenbehov genom utställda cisterner och liknande, men i dessa fall krävs att du kan ta dig dit och hämta vatten och samtidigt ha möjlighet att transportera detta tillbaka till ditt hem.

Hursomhelst så bör du ha en viss mängd vatten lagrad hemma, i första hand i syfte att använda som dricksvatten och för matlagning samt grundläggande hygienbehov. En rimlig mängd att utgå ifrån är 10l/person/dag, och gärna tillräckligt för minst en vecka. I en familj om tre individer (glöm inte bort eventuella husdjur) blir det således ca 210 liter. Som du förstår blir det snabbt ganska stora mängder vatten, och beroende på hur du bor blir det mer eller mindre komplicerat att förvara såpass stora mängder.

Vatten bör ju nämligen lagras mörkt och svalt för att hålla så länge som möjligt, och i helt rena och lufttäta kärl. Om dessa kriterier möts så kan man räkna med att vattnet hålls tjänligt/drickbart upp till 6 månader. Därefter bör förråden roteras.
Utöver det är det även praktiskt att ha s.k “gråvatten” förvarat i syfte att ha till all övrig förbrukning såsom diskning, tvätt, städ och utökad hygienanvändning. Benämningen gråvatten innebär att vattnet inte kan drickas utan att först renas på ett adekvat sätt, men att det duger fint till det flesta andra vattenbehov.
Ett utmärkt sätt för dig som bor i villa är att t.ex samla upp regnvatten via stuprören i en större tunna eller motsvarande behållare.

Bor du istället i lägenhet men kanske nära en större vattenansamling som t.ex en sjö, kanal eller bäck så kan det vara mer lämpligt att ha ett förråd av vattendunkar i lagom storlek för att enkelt kunna hämta gråvatten. Tänk på att du ska kunna bära dem utan på tok för stor ansträngning, så en lämplig storlek kan vara 10-15 liter.

Rekommenderad utrustning för vattenförvaring och -rening:
-Utrustning för vattenrening i större skala (vattenfilter med hög kapacitet, stora kokkärl)
-Regnvattenuppsamling (tunnor, presenningar mm)
-Kartläggning av naturliga källor i närheten (bäckar, floder, myrar, sjöar mm)
-Vattenreningstabletter
-Vattendunkar och hinkar
-Personligt vattenfilter


Mat
Utan att gå in på vad och hur mycket du bör lagerhålla så är en av grundprinciperna när det gäller mat för krisberedskap att “store what you eat, eat what you store”. -Lagra det du äter, ät det du lagrar. Innebörden av det är det enkla faktum att mat, även konserverad föda blir utgången och otjänlig med tiden. Maten måste alltså roteras, det vill säga att du bör äta upp den maten du lagrar innan den blir dålig.

Kopplat till det är det alltså ingen större vits att förvara mat i syfte att ha “när krisen kommer”, som du aldrig annars avser äta. Om krisen aldrig blir ett faktum så har du slösat bort resurser på mat som bara står och blir dålig. Så därför bör maten vara sådant som du normalt sett äter, kanske inte dagligen men åtminstone på någorlunda regelbunden basis.

Dilemmat i detta ligger i att färskvaror i sin natur är svåra att lagra eftersom de snabbt blir dåliga, därför är det frestande att köpa på sig stora mängder konserver som ju faktiskt håller några år utan att bli dåliga.
Och det är heller inte fel att ha som “back-uplager”, men en bättre lösning är att då hellre välja konserver med enskilda matvaror i, alltså inte färdiga rätter. På så vis kan du med lite planering komponera egna rätter av konserverade råvaror istället för att ha många olika färdigrätter på burk.

Denna strategi är bra av främst tre anledningar; Först och främst så är hållbarheten oftast längre på konserverade råvaror kontra färdigrätter. Sedan är det också oftast betydligt mindre tillsatser, konserveringsmedel och andra skräpämnen i dessa, samtidigt som näringsvärdet är väsentligt högre. Slutligen så blir det på det stora hela mycket billigare eftersom färdigrätterna generellt kostar mer.
Om du dessutom kan konservera egen mat och råvaror så kan du ju styra innehållet till hundra procent. Ett bra sätt är att t.ex börja med att syra egna grönsaker som surkål, kimchi mm samt att torka kött, grönsaker och frukt.

Torkad mat är dessutom perfekt att ha med sig i samband med friluftsaktiviteter och vandring eftersom det är oerhört lätt, och betydligt nyttigare med mångfalt mer näring än frystorkade färdigrätter, så därav blir rotationen naturlig och maten behöver inte kasseras då den aldrig hinner bli dålig.
Matlagning
Även om du har gott om lagrade konserver och torkad mat så kommer du behöva tillaga och värma maten samt ha möjlighet att koka vatten för att rena det, tillreda varm dryck och utföra diskning samt tillgodose hygienbehov.

Därav behövs utrustning samt lagrat bränsle för detta. Det du gör klokt i att ha hemma (och även detta förpackat så att det är snabbt gripbart i händelse av förflyttning) är följande:
-Gas- och/eller spritkök med gott om bränsle
-Kokkärl, helst hållbara varianter i t.ex rostfritt stål eller gjutjärn som även fungerar över öppen låga
-Diskmedel/diskborste
-Handsprit
-Bestick, tallrikar eller matkåsa
-Thermos
-”Ihopfällbar diskho” av typen SeatoSummit (utmärkt även för att transportera vatten)

Det var allt vi tänkte gå igenom inom ramen för detta ämne. Som med mycket annat kan man gå väldigt mycket längre och spinna vidare på mer eller mindre katastrofala scenarion, och vad som händer efteråt, men vi har här valt att begränsa oss till några grundläggande principer för att ge en tillräckligt god förståelse för hur du bör börja med, eller utveckla dina förberedelser inför eventuella kriser och katastrofer. 

Kommentera gärna nedan med egna synpunkter, erfarenheter och tillägg! 

Jonas & Anton - Nordic Overland Crew